Funderar du på om din hund behöver avmaskas, och hur gör man i så fall? Avmaskning är något man bara bör göra om det verkligen finns behov av det eftersom användningen av avmaskningsmedel i för stor utsträckning bidrar till att de olika parasiterna kan bli resistenta. Det leder till att preparaten kommer sluta att ge effekt. Beroende på din hunds livsstil och symptom kan du avgöra om avmaskning är aktuellt eller inte.
Hur vet man om sin hund har mask?
Om din hund vistas på platser där det finns risk att den får i sig avföring från andra djur, exempelvis hästar eller vilda djur, eller om du vet att den kan äta sorkar och andra gnagare kan det vara bra att undersöka om den är drabbad av mask. Misstänker du att hunden har mask finns det flera symptom att hålla utkik efter.
Tydliga tecken på mask är att man faktiskt kan se maskarna, bland annat genom att hunden kräks upp långa spolmaskar eller att det finns bandmaskar i avföringen eller vid analöppningen. Det är dock inte alltid maskarna eller äggen är synliga för blotta ögat, andra tecken på mask är diarré, viktnedgång, dålig päls, kräkningar och hosta.
Testa din hund för mask innan du behandlar
Är man osäker på om hunden har mask eller inte är det bra att ta reda på det innan man tar till avmaskningsmedlet för att vara säker på att man inte avmaskar i onödan. Man kan ta avföringsprov hos veterinären för att se om hunden har mask och i så fall vilken sort det är fråga om. Man ska tänka på att använda ett preparat som är avsett för den aktuella masken, just för att minska risken för resistens hos parasiterna. Behöver man avmaska upprepade gånger bör man av samma anledning använda sig av olika preparat för att komma åt maskarna. På apoteken kan man köpa ett kit där man själv skickar in ett avföringsprov för analys och får resultatet skickat till sig efter analys. Detta kit heter ”Kollamasken” och är en riktigt smidig lösning där allt man behöver följer med i den lilla kartongen som kostar strax över 300 kr.
Välj rätt avmaskningsmedel
När man väl har konstaterat att hunden har mask finns det flera olika avmaskningsmedel att välja bland. Avmaskningsmedlet kan vara både i tablettform eller pasta som ges via munnen, men också ”spot-on” preparat som ges direkt på huden. Man måste såklart välja ett medel som är till för den masken som hunden är drabbad av, men sedan kan man anpassa det till sina förutsättningar genom att välja en form på preparatet som fungerar att ge hunden. Innan du ger preparatet ska du väga hunden för att sedan kunna dosera korrekt.
Hur man ska ge avmaskningsmedlet varierar beroende på preparat, läs instruktionerna noga. Tabletter ska ibland ges direkt i munnen, om det är svårt att få hunden att ta tabletten kan man använda sig av en s.k. tablettingivare, ett hjälpmedel för att kunna få in tabletten i hundens mun. Man bör se till att tabletten inte spottas ut så att man är säker på att hunden fått i sig det den behöver. Vissa tabletter ska ges krossade och blandas i fodret.
Flytande avmaskningsmedel kan ges med en spruta direkt i munhålan, eller ibland blandas med fodret. Man får anpassa sig efter vad som fungerar på just sin hund och läsa instruktionerna vad det är som gäller. Ofta ska medlet ges i samband med måltid.
Spot-on preparat ska droppas direkt på huden och ofta krävs en upprepad behandling efter några veckor för att det ska fungera så bra som möjligt.
Avmaska din valp
Medan principen att avmaska vid behov gäller för vuxna hundar, avmaskas valpar fortfarande på rutin. Spolmasken är vanligare hos valpar och uppfödaren har oftast avmaskat valpen före den flyttar. En grundregel är att den nya ägaren ska avmaska valpen minst en gång till efter leveransen med ett preparat som är avsett för spolmask, och sedan helst en gång till när valpen är någonstans mellan 6-12 månader gammal med ett preparat som tar flera olika sorters maskar. Även tiken som fått valpar kan bli infekterad av spolmask under dräktighetstiden och kan därför behöva maskas av.
Om hunden av någon anledning vistats utomlands är det viktigt att kolla upp vilka rutiner som gäller för avmaskning, den informationen finner du hos Jordbruksverket.