Den finska lapphunden härstammar från de långhåriga renhundarna i de lappländska fjälltrakterna. Idag är det en populär ras att ha som sällskapshund både i Sverige och Finland. Rasen passar utmärkt som familjehund men behöver ordentligt med motion för att få utlopp för sin energi.
Ursprung
Den finska lapphunden delar bakgrund med den lapska vallhunden liksom med den svenska vallhunden. De tre raserna härstamma från de långhåriga renhundar som förut användes i de lappländska fjälltrakterna till att valla och bevaka renar. Historiskt sett har dessa raser varit mycket populära redan under början på 1900-talet. Andra världskriget slog hårt mot hundstammen och antalet hundar minskade drastiskt. Efteråt har dock uppfödare fortsatt att avla på rasen som har återfått sin population och idag är det en av de tio mest populära hundraserna i Finland där den är vanligt förekommande som familje- och sällskapshund.
Till en början sågs den lapska och den finska vallhunden som samma ras och gick under en rasstandard för lapsk vallhund som fastställdes för första gången år 1945. Så småningom kunde man se skillnader mellan olika typer av de här vallhundarna varför de delades upp i separata raser år 1966.
Under 1970-talet förändrades aveln med lapphundar på så vis att man upptäckte hundstammar med kraftigare benstomme samt andra exteriöra utseenden vilket föranledde behovet av en ny rasstandard som fastslogs år 1975. Den nya standarden innebar att storleken minskade vilket även har skett vid flertalet tillfällen efter det. Den senaste rasstandarden är från 1996 och innebär att ideal mankhöjd för hanar är 49 cm och för tikar 44 cm. Sedan år 1993 är det officiella rasnamnet ”finsk lapphund”.
Exteriör och hälsa
Den finska lapphunden är något under medelstorlek och kraftigt byggd. Den ideala mankhöjden för hanar är 49 cm och för tikar 44 cm. Pälsen är riklig och lång med raka hårstrån och kraftig underull. Hos hanar syns en tydlig krage. Alla färger är godkända men det ska finnas en dominerande grundfärg. Andra färger kan uppträda på huvudet, halsen, bröstet och undersidan av kroppen samt på benen och svansen. Öronen kan vara rättuppstående eller vikta. Hunden rör sig snabbt och smidigt.
Den finska lapphunden är generellt frisk. Det kan förekomma höftledsdysplasi, ögonproblem som exempelvis progressiv retinal atrofi (nedbrytning av näthinnan vilket kan leda till blindhet) eller grå starr.
Egenskaper och användningsområden
Den finska lapphunden är intelligent, modig, lättlärd, snäll och ödmjuk. De här egenskaperna gör den till en utmärkt familje- och sällskapshund men eftersom att rasen har även en stark lust att valla samt en tydlig jaktinstinkt kräver den även en del aktivering och motion.
Finska lapphundar är också modiga, vakna och alerta för att snabbt kunna reagera vid behov, något som lever kvar från dess ursprung som renhund. Det är svårt att trötta ut en finsk lapphund då de har mycket energi och är väldigt uthålliga.
Rasen är en mycket bra allroundhund som passar bra till agility, lydnad, spår, vallning, räddningshund och även till eftersök samt jakt (främst fågel och älg). Passar bra tillsammans med barn men behöver aktiveras ordentligt för att må bra. Läs gärna mer om vardagsaktiviteter att göra tillsammans med din hund här! De passar även bra som terapihundar då de är lyhörda och vänliga.
Vad kräver en finsk lapphund för pälsvård?
Den finska lapphunden har som sagt en lång och riklig päls. Pälskvalitén är grov vilket gör att smuts lätt trillar av och tack vare den täta underullen slipper hunden bli blöt på huden. Pälsvården består i att borsta igenom pälsen då och då, det är extra viktigt när hunden fäller. Bada hunden vid behov, att bada hunden för ofta gör att pälsen blir för mjuk och på så sätt minskar dess goda egenskaper. I regel håller sig pälsen fin utan större insatser, den blir sällan tovig.
Är finsk lapphund en passande hundras för mig?
Du som är ute efter en aktiv hund att arbeta med och dela familjelivet med hittar det du söker i en finsk lapphund. De kräver relativt mycket motion och passar exempelvis bra att vara ute och springa med. Den finska lapphunden trivs bra när den får vara mycket utomhus i skog och mark, liksom att få vara en del av familjen.